Blogg 20 Slut på kursen och sedan ... ?

Nu är jag, om än sent, vid denna lärorika kurs slut. Det är tråkigt också att det snart är slut på själva kursen i digital kompetens på högskolan. Tråkigt är också att Skolverkets PIM är under avveckling.
Nu gäller det att hitta andra resurser för lärandet.
Det Digitala skollyftet är en MOOC = Massive Open Online Course som startar under vecka 44. Youtube-presentation av Digitala Skollyftet. Det kan vara en möjlighet.
För mig som skolbibliotekarie är Kolla källan på Skolverket en god resurs i arbetet med källkritik, upphovsrätt och social medier t ex Kolla källans wiki.
Av intresse och pga yrkets och skolverksamhetens krav behöver jag fortsätta att höja min kompetens och att uppdatera gamla kunskaper.
En sak denna kurs lärt mig, och säkert andra kursdeltagare, är att utvecklingen går mycket fort. Sedan jag började med kursen har bloggande, Flipped classroom och många andra digitala möjligheter blivit mer "vardagsmat" på skolan, åtminstone bland en del lärare. Andra lärare föredrar och använder mer analoga undervisningsformer. Nu finns projektorer, smarta eller vanliga, i de flesta klassrum. Det är hjälpmedel som de flesta nyttjar.
Skolan är, bl a av resursskäl, inte en 1 till 1-skola, men har förstås någorlunda god tillgång till datorer för eleverna. De elever som har egna paddor och liknande får tillgång till det trådlösa nätverket via gästinlogg.
Den skolbiblioteksblogg jag har skapat ska dels fungera läsfrämjande, men ska också kunna vara ett hjälpmedel för eleverna när de arbetar med olika moment - länkar i olika ämnen. Källkritiken  och upphovsrätten är förstås också nödvändiga frågor att ta upp i bloggen.
Det språkutvecklande arbetet är en viktig uppgift för skolan, särskilt i min kommun. Nu har vi inte längre Introduktionsprogrammet - språk, men många elever med svenska som andraspråk. Jag hoppas kunna fortsätta att samarbeta med lärare med det som mitt kursprojekt handlade om - att använda bloggande som ett redskap i det språkutvecklande arbetet.

Blogg 19 Projektarbetet och domännamn

Nu är projektarbetet inskickat och jag väntar med spänning på bedömningen. Till slut fick jag i alla fall sex skribenter i gruppbloggen.
Med erfarenheterna från detta projekt aktuella har läraren som jag samarbetat med och jag nu börjat planeringen för framtiden. Vi har tänkt att tidigt i höst fortsätta bloggskrivandet med nya grupper av elever som läser svenska som andraspråk. Det språkutvecklande arbetet kräver tid. Eleverna ska skriva minst två bokrecensioner under året och dessa ska bearbetas genom processkrivning före publicering i bloggen. Eleverna ska uppmanas att kommentera varandras inlägg.
I väntan på bedömningen har jag läst bl a ett par intressanta DN-artiklar om ICANN - Internet Corporation for Assigned Names and Numbers. Organisationen är internationell, men huvudkontoret ligger i USA, och den har ansvar för nätets adressregister. I Resa till nätets hemliga hjärta av Linus Larsson och Daniel Goldberg handlar det om de personer som är nyckelbärare och har tillträde till det mest topphemliga när det gäller Internetadresserna. I Nära 2000 nya toppdomäner tar Anders Bolling upp att många nya domäner och suffix kan vara på väg. Det kan bl a vara intressant ur marknadsföringssyfte att skaffa sig en ny toppdomän. Samtidigt kan vi hitta ett företag genom att bara skriva in företagsnamnet i en sökmotor. Appar gör också att det är mindre viktigt att skriva hela webbadresser.
För Internets alla användare är det avgörande att adressystemet fungerar och inte manipuleras. Tänk bara på effekterna på vår digitala verksamhet om vi inte skulle kunna lita på olika toppdomäner.

Jag söker tips i det språkutvecklande arbetet. Säkert är det någon av er som har positiva erfarenheter att delge andra.

Blogg 18 SETT-intryck

Förra veckan var jag och flera arbetskamrater på SETT-dagarna på Kistamässan. SETT står för ”Scandinavian Educational Technology Transformation". Den riktade sig till personer inom undervisningen på alla stadier. Det var intressant för mig i min yrkesroll, men också som studerande på vår kurs Digital kompetens och lärande.
Många föreläsare höll seminarier och dessutom var det en mässa för de företag och institutioner som ville visa  digitala hårdvaror och mjukvaror . Där var Smartboards, projektorer med interaktiva pennor, lärplattformar, exempel från olika skolor och kommuner och mycket mer.  
Hur kraven på skolan och pedagogiken förändras med den teknologiska utvecklingen behandlades av flera föreläsare. Det var både övergripande tankar och praktiska tips. Föreläsarna talade bl a om bloggar i undervisningen, användandet av 1-1, hur appar kan användas för kognitivt stöd, Flipped Classroom och  "att skriva sig till läsning" - något som har väckt mycket uppmärksamhet på senare tid.
En av föreläsarna var pedagogikforskaren Håkan Fleischer. Hans program hette "Om 1-1 är svaret, vad är då frågan?". I hans blogg "I huvudet på Håkan Fleischer" kan vi läsa om hans tankar inom området. http://www.fleischer.se/blogg/2012/02/03/7-saker-att-tanka-pa-vid-inforande-av-en-till-en/. Att han också skriver och talar om vad skolbibliotekarien kan ha för roll i sammanhanget är förstås ett stöd för vår verksamhet och kompetens.
http://www.fleischer.se/blogg/2011/02/14/skolbibliotekarier-ar-nyckelpersoner-i-en-till-en-projekt/ 

Något som illustrerar den pågående digitala förändringen är att när jag sitter på seminarier brukar jag vilja anteckna och använder då av tradition de gamla vanliga hjälpmedlen penna och papper. På denna mässa var det många åhörare som istället fotograferade ppt-bilder med sina smartphones eller sina IPads. Att göra anteckningar på den medhavda bärbara datorn eller paddan var förstås också mycket vanligt. Troligtvis har användarna utvecklat sitt bruk av de digitala resurserna ytterligare och nöjer sig inte med att bara använda sitt digitala verktyg som skrivmaskin. 

Är det någon annan av er kurskompisar som besökte mässan och vad fick ni då för intryck? Var det något som gav stöd i arbetet och/eller något som förändrade synen på den digitala utvecklingen?

Blogg 17 Projektet fortsätter och Symbaloo

Nu har några inlägg, bokrecensioner, publicerats i bokbloggen. En del viktiga frågor har inställt sig och sådana bör naturligtvis tas med i planeringen av det fortsatta projektet och för liknande verksamheter i framtiden.

Eleverna har inte själva valt att vara med i projektet utan har ålagts detta av sin lärare. Av hög arbetsbelastning, osäkerhet eller andra orsaker har ännu bara några av eleverna publicerat inlägg. Förhoppningsvis kommer fler elever att göra det efter lovet.

En elev var extra tveksam till att publicera inlägget på bloggen eftersom den fått ett namn som visade att eleverna från Introduktionsprogrammet Språkintroduktion ska lämna bidrag. Nu är namnet ändrat och det säger bara att det är en bokblogg för olika elevgrupper. Just denna vårtermin gäller det denna grupp elever. 
Hur det blir i framtiden får visa sig. Tanken att blogginläggen ska synas via ett flöde i skolbibliotekets blogg är också en fråga att diskutera. Förutom den normala, inte oväntade, rädslan bland vissa elever för att synas och exponera sina tankar och eventuella felskrivningar kan andraspråkseleverna känna ännu större osäkerhet.
 
I kursboken Education for a Digital World (2008) och i Svensson, Patrik (2008) Språkutbildning i en digital värld berörs anonymitet- och integritetsfrågor. Känner sig eleverna utsatta av publiceringen och vad betyder möjligheten att använda ett alias? Vår blogg är tänkt att vara öppen för alla och vi har lovat att redigera bort eventuella olämpliga kommentarer. Bloggen kan göras mindre öppen, men sådan har inte projektplaneringen varit.
De elever som har skapat sig konton och börjat blogga har använt pseudonym. Det är bara jag och läraren som vet vilka de är.

I väntan på att projektet går vidare har jag tittat tillbaka något på personliga lärmiljöer, PLE.
Vår skola använder en Googlebaserad webbplats som vi kallar Inside. Den har en öppen del och ett lösenordsbaserat personalrum. Upphovsrättsaspekterna blir mycket viktiga när lärarna placerar sina uppgifter för eleverna i den öppna delen. Eleverna ska gå till Inside för där ska "all" skolinformation finnas - aktuella meddelanden, schemat, matsedeln, viktiga blanketter mm.
För eleverna är dock inte detta en miljö som de själva styr över. Där kan kanske en miljö som Symbaloo var användbar. Eleverna flyttar sig mellan olika fasta datorer och då skulle det vara en bra möjlighet att kunna samla sitt digitala material på detta överskådliga sätt.

Hur diskuterar ni på era skolor kring integritetsfrågor och bloggar?

Blogg 16 Mobilt, surfplattor och projektet

Med ett vårtecken från vår trädgård inleder jag nu mitt mobila bloggande.
Många elever och personal är utrustade med smarta telefoner och surfplattor och det ger stora möjligheter i skolarbetet, men långt ifrån alla äger sådana digitala verktyg . Nu kan vi tala om problem med både digital klyftor och app gap. Jag har installerat en del appar på min privata mobil och ser möjligheter för min verksamhet och för skolan i övrigt. En biblioteksapp, QR-kodläsare och en scannerapp är bara exempel.
För elever med behov av talböcker finns nu "Egen nedladdning" från Tal- och punktskriftsbiblioteket.Via biblioteket kan eleven registrera sig som låntagare och en möjlighet är att använda DAISYreader-appen för att lyssna på talböcker i en smart telefon.
Skolan har ännu inte möjlighet att gå in i ett 1 till 1-projekt, men flera grundskolor i Södertälje har börjat. Senaste numret av Datorn i utbildningen (2012:2) behandlar bl a 1 till 1 och något som kan vara ett alternativ. BYOD (Bring Your Own Device) är en möjlighet att låta elever och personal använda sina egna digitala verktyg och att skolan tillhandahåller utrustning till de som inte har. För att BYOD ska fungera måste ett säkert trådlöst system finnas. Vår kommun vill, av säkerhetsskäl, ännu inte ge eleverna möjlighet att gå in med egna smartphones, plattor eller bärbara datorer på det kommunala nätet.
I veckan hoppas jag att vi ska kunna publicera de första inläggen i mitt projekts språkblogg. I väntan på dessa läser jag en del litteratur om det språkutvecklande arbetet bl a Wedin, Åsa (2010)Vägar till svenskt skriftspråk för vuxna andraspråksinlärare. Lund: Studentlitteratur. Att använda elektronisk skrift, t ex via sociala medier, är en möjlighet att arbeta med språkutvecklingen.
Har någon av er erfarenheter av en skola med BYOD?

Blogg 15 PowerPoint och projektarbete

PowerPoint har jag använt i många år med varierande innehåll och resultat. Följande enkla presentation har jag gjort för våra elever på IM Språk, som bara har bott i landet i några år och lär sig svenska som andraspråk. De läser grundskolekurser och de elever som är på nivå tre arbetar intensivt för att klara sina kurser för att kunna söka till gymnasiets nationella program. Presentationen innehåller många länkar. Vi pratar om dem och beroende på situationen visar jag olika många exempel. På SlideShare har jag lag denna lilla PowerPoint Intro kort IM Spr vt 2012

Med en del av dessa elever ska jag göra mitt kursprojekt. Eleverna ska, i språkutvecklande syfte, få delta i en teamblogg och skriva bokrecensioner. Flera elever läser nu romaner och, förhoppningsvis, kan skrivprocessen snart påbörjas. Läraren och eleverna måste få ge sina synpunkter på om kommentarsfältet ska vara öppet eller om kommentarerna bara ska göras inom gruppen. Att skriva för en större eller mindre publik ger en ny dimension till arbetet.

Ett flöde från denna blogg ska synas på skolbibliotekets blogg.

Har någon av er bra tips från liknande verksamhet?

Blogg 14 Lärande spel

Data- och TV-spel brukar jag inte ge mig tid att syssla med. Nu har jag i alla fall fått en anledning att prova ett sådant.

Jag valde Mot alla odds från UNHCR. Spelaren får prova på hur det känns att vara flykting.Det skapades för några år sedan, men mycket i spelet är fortfarande aktuellt. Flyktingkonventionen presenteras i ett kunskapstest och vissa spännande spelmoment ingår t ex några flyktsituationer.
Det var inte lätt för mig att fly från staden. Svårigheten kan delvis bestå i min bristande rutin i att använda datorns tangenter för spel.

Spelet är mycket omfattande och täcker det mesta från orsaken till flykten till hur det kan vara att etablera sig i ett nytt land. Det är både en styrka och en svaghet med ett sådant spel. Ska det kunna användas i vanlig undervisning måste det finnas tid, men det går också att ta ut en del av spelet. Läraren måste också kontrollera att t ex faktauppgifter är aktuella.

Elever som är vana dataspelare kanske inte tycker spelet i sig är spännande, men kan tycka att det är intressant att få använda ett sådant spel i undervisningen. Om det inte finns tid för spelet under lektionstid kan läraren, tipsa om spelet, eller delar av det, som förslag på en fördjupande hemuppgift.
Jag tror att många elever kan vilja använda lärande spel, som en del i en varierad undervisning, om innehållet känns relevant och ökar förståelsen för det aktuella ämnet.

Som skolbibliotekarie kan jag tipsa om sådana verktyg som källor bland andra när jag ska hjälpa elever och lärare med sökvägar till olika studieuppgifter. Då måste jag själv ha ägnat mer tid åt att finna olika spel. Jag har ännu inte upplevt någon efterfrågan, men om jag kan visa på några bra tips kanske några lärare kan bli intresserade av att prova på om det kan vara meningsfullt att använda dessa, eller några andra spel, i undervisningen.

FN-spel och andra rollspel har använts länge i skolan. Kanske digitala lärande spel kan komplettera.

Jag är intresserad av att höra om andras erfarenheter. Är det någon som känner till något lärande biblioteksspel?