Blogg 11 Lärplattformar

Min skola använder webbplatsen Google Sites för att skapa ett intranät. Det är inte en lärplattform, men många funktioner finns där.

I nummer 7 av Datorn i utbildningen , senaste numret, behandlas bl a lärplattformar ur olika synvinklar. Bara en del av artiklarna kan läsas på hemsidan. Resten får läsas i pappersutgåvan.
Något som inte kommer fram i dessa artiklar är tillgänglighetsaspekten. Denna är en av frågorna som tas upp i Digitala lärresurser i en målstyrd skola, en symposierapport från Skolverket, 2009. Skolans undervisning ska vara tillgänglig för elever med olika handikapp och det måste också gälla de digitala lärresurserna.

Om skolan skulle ha en lärplattform skulle jag som bibliotekarie vilja använda en sådan både på plats och på distans, i första hand i samarbete med lärarna. Det bör vara en plattform där de interaktiva och pedagogiska delarna är utbyggda och anpassade efter skolans behov och ett där den administrativa funktionen är praktisk men inte dominerande.
Öppen källkod är att föredra, om man kan lägga resurser på egen utveckling annars kan det kännas tryggt med ett system med proprietär källkod. Vilka ekonomiska och personella resurser som finns har förstås betydelse för vilken lösning man satsar på.
Om lärplattformar ska kunna vara något för framtiden tror jag att de måste vara möjliga att utveckla efter utbildningens behov. Med planering och goda exempel kommer användandet av olika digitala lärmiljöer att öka på skolorna och kanske det vi nu kallar plattformar inte kommer att användas i samma grad som nu.

Webbplatsen Lektion.se har jag registrerat mig i av nyfikenhet. Det är en id´bank med ett forum. Är det någon i vår kurs som börjat använda den tillsammans med Skolsajten? Det verkar mest vara en plats där elever kan hitta sina lärares material.

Blogg 10 Upphovsrätt

Under senare år har jag tagit med frågor om upphovsrätt när jag talat med eleverna i årskurs 2 innan de ska börja med sitt projektarbete, en viktig gymnasiekurs på 100 poäng.
Det utmärkta och utförliga material som vi får i vår digitala kurs har fått mig att inse att frågor om upphovsrätt, kopiering och nedladdning mm kräver större uppmärksamhet i undervisningen både på grundskolan och i gymnasiet.

Att det är tillåtet att kopiera högst 15 sidor/15% ur böcker och tidningar är personalen på skolan medveten om, men vad som gäller i de senaste kopieringsavtalen om t ex digitala kopieringen tror jag måste informeras om ytterligare.

Igår hade jag biblioteksintroduktionslektioner för två olika grupper i årskurs 1. Jag nämnde då kort att det är viktigt att ta hänsyn till upphovsrätten. En del av eleverna hade nog visst hum om begreppet, men de flesta hade inte alls reflekterat över frågan och de begränsningar som finns när det gäller att använda vad man vill bland det man hittar på nätet. Flickr kände få elever till och då mest som en plats att ladda upp bilder på. Jag talade om Creative Commons och visade hur en licens kan se ut.
Det känns bra att inte bara behöva komma med förbud i upphovsrättsfrågor utan att också kunna erbjuda material som får användas, med eller utan olika licenser. En länklista till olika webbplatser med fria bilder lovade jag lägga ut på bibliotekets del av skolans intranät.

Skolans intranät har en öppen del, för elever och alla andra, och en personaldel bakom inlogg. Lärarna har egna rum där de ska lägga ut material, som eleverna ska kunna hitta. Eftersom dessa rum ligger i den öppna delen har det, förstås, betydelse för vad som kan läggas där. I framtiden kanske vi får en lärplattform där också eleverna ska logga in.

Jag söker bra exempel på hur upphovsrättsfrågorna kan behandlas på gymnasiet.

Blogg 9 Video och podcast

Här är ett litet YouTubeklipp om databasen Pion.
Så bl a kan jag tänka mig att använda YouTube i framtiden. Att göra egna och hitta andras klipp som kan vara användbara i undervisningen och skolbibliotekets verksamhet. Om detta ska bli meningsfullt för skolan krävs samarbete med den pedagogiska personalen och en tydlig vilja från skolledningen.
Elever kan få möjlighet att redovisa sina skoluppgifter genom egna skapade videoklipp eller podcasts och lärarna kan t ex göra egna förklarande filmer om olika delmoment i undervisningen eller visa andras undervisningsmaterial som finns tillgängligt.
Att inspirera sina nära eller mer avlägsna kollegor är förstås också något som underlättas med YouTube, Vimeo och andra tjänster.
Kristina Alexandersson talar entusiastiskt om hur hon använder Twitter i undervisningen.

Som det mesta som finns och läggs upp på nätet måste även videoklipp och podcasts granskas kritiskt. Vi vet att eleverna lätt hittar till både roliga och kanske också upprörande klipp på t ex YouTube. Att diskutera med eleverna, att lära dem att använda tjänsterna med kritiska ögon och att där finns material för undervisningen är en uppgift för skolan. Eleverna måste också kunna få lära sig att tekniskt använda redskapen och det betyder att också lärarna behöver kunna dem.
För elever med olika lärstilar och behov måste skolan erbjuda material i olika medier. Att se/höra en "lektion" på datorn kan komplettera lärarens genomgång i klassrummet. Detta berörs t ex i kapitlet Emerging Technologies in E-Learning i kursboken Education for a Digital World(2008). Kapitelförfattarna Delich, Kelly och McIntosh skriver bl a om Personal broadcasting. Detta innefattar hur bl a video och podcasts kan användas för elever med olika lärstilar.

Vi går en distansutbildning där vi nästan helt bara har digital kontakt. Det kan fungera för vuxna studenter men i skolans värld tror jag att t ex lektioner på video, podcaster och andra sociala medier inte får bli det enda. Mänskliga kontakter och samarbete "IRL" måste också till för ett gott lärande.

Att göra en podcast var roligt, men lite pilligt. Jag använde Audacity för min övningsuppgift och det verktyget var det givande att bli bekant med. Nu finns min presentation på övningsaktiviten. Det känns som om jag kommer att använda det vid fler tillfällen, främst för skolbruk, t ex genom att kunna variera hur information presenteras på hemsidan och intranätet.

Jag söker bra exempel på hur podcasts används på en gymnasieskola. Kan någon hjälpa mig?