Under flera år har jag använt laptop och "kanon" för mina undervisning om bibliotekets resurser. Interaktiviteten har inte varit särskilt hög, men att kunna visualisera sökningarna har varit ett framsteg jämfört med tidigare endast muntliga framförande. Eleverna föreslår sökuppgifter och kan se resultatet på tavlan.
Ibland har jag istället använt Smartboard i ett klassrum.
Skolan har några Smartboards. Användningen varierar mycket beroende på motivation och kunnighet hos olika lärare. Det gäller också att vara schemalagd i rätt sal. Några projektorer finns att låna till klassrum utan Smartboard, men dessa är ännu inte av den interaktiva typen med interaktiva pennor.
Skolan kan sägas finnas både på steg 1: infusion och steg 2: integration. Några få lärare kan vara på steg 3: omvandling. Dessa steg beskriver Bosse Andersson i "Interaktiva skrivtavlor: Utmanande eller konserverande? i Datorn i utbildningen 2006:3
I veckan besökte jag, datateknikern och ett par matematiklärare ett kontorsföretag. Vi blev visade, och fick prova, olika projektorer(Epson och Hitachi) och interaktiva pennor som kan användas till vanliga whiteboardtavlor. Det krävs träning i att skriva med pennorna för att det ska gå naturligt. Det är också en prisfråga och en fråga om vad ett klassrum ska erbjuda både för lärare som vill arbeta med digitalt stöd och för de som är mer tveksamma till detta.
Till biblioteket önskar jag en interaktiv tavla, eventuellt någon av de ovan nämnda, som jag kan använda för presentationer i små grupper och i helklassgenomgångar. Den ska vara tillgänglig också för eleverna när de arbetar i biblioteket och t ex vill titta på videoklipp. Med interaktiva tavlor kan eleverna presentera sina egna arbeten för lärare och kamrater. Att visa overheadbilder känns både otidsenligt och dyrt.
Några nackdelar med dessa och andra digitala lösningar är att vi är så beroende av att hårdvaror och nätverk fungerar. Analoga reservlösningar krävs för vår undervisning om nätet ligger nere.
Min fråga är om någon kan ge några positiva exempel på hur interaktiva skrivtavlor används på skolbiblioteket.
söndag 4 december 2011
tisdag 22 november 2011
Blogg 11 Lärplattformar
Min skola använder webbplatsen Google Sites för att skapa ett intranät. Det är inte en lärplattform, men många funktioner finns där.
I nummer 7 av Datorn i utbildningen , senaste numret, behandlas bl a lärplattformar ur olika synvinklar. Bara en del av artiklarna kan läsas på hemsidan. Resten får läsas i pappersutgåvan.
Något som inte kommer fram i dessa artiklar är tillgänglighetsaspekten. Denna är en av frågorna som tas upp i Digitala lärresurser i en målstyrd skola, en symposierapport från Skolverket, 2009. Skolans undervisning ska vara tillgänglig för elever med olika handikapp och det måste också gälla de digitala lärresurserna.
Om skolan skulle ha en lärplattform skulle jag som bibliotekarie vilja använda en sådan både på plats och på distans, i första hand i samarbete med lärarna. Det bör vara en plattform där de interaktiva och pedagogiska delarna är utbyggda och anpassade efter skolans behov och ett där den administrativa funktionen är praktisk men inte dominerande.
Öppen källkod är att föredra, om man kan lägga resurser på egen utveckling annars kan det kännas tryggt med ett system med proprietär källkod. Vilka ekonomiska och personella resurser som finns har förstås betydelse för vilken lösning man satsar på.
Om lärplattformar ska kunna vara något för framtiden tror jag att de måste vara möjliga att utveckla efter utbildningens behov. Med planering och goda exempel kommer användandet av olika digitala lärmiljöer att öka på skolorna och kanske det vi nu kallar plattformar inte kommer att användas i samma grad som nu.
Webbplatsen Lektion.se har jag registrerat mig i av nyfikenhet. Det är en id´bank med ett forum. Är det någon i vår kurs som börjat använda den tillsammans med Skolsajten? Det verkar mest vara en plats där elever kan hitta sina lärares material.
I nummer 7 av Datorn i utbildningen , senaste numret, behandlas bl a lärplattformar ur olika synvinklar. Bara en del av artiklarna kan läsas på hemsidan. Resten får läsas i pappersutgåvan.
Något som inte kommer fram i dessa artiklar är tillgänglighetsaspekten. Denna är en av frågorna som tas upp i Digitala lärresurser i en målstyrd skola, en symposierapport från Skolverket, 2009. Skolans undervisning ska vara tillgänglig för elever med olika handikapp och det måste också gälla de digitala lärresurserna.
Om skolan skulle ha en lärplattform skulle jag som bibliotekarie vilja använda en sådan både på plats och på distans, i första hand i samarbete med lärarna. Det bör vara en plattform där de interaktiva och pedagogiska delarna är utbyggda och anpassade efter skolans behov och ett där den administrativa funktionen är praktisk men inte dominerande.
Öppen källkod är att föredra, om man kan lägga resurser på egen utveckling annars kan det kännas tryggt med ett system med proprietär källkod. Vilka ekonomiska och personella resurser som finns har förstås betydelse för vilken lösning man satsar på.
Om lärplattformar ska kunna vara något för framtiden tror jag att de måste vara möjliga att utveckla efter utbildningens behov. Med planering och goda exempel kommer användandet av olika digitala lärmiljöer att öka på skolorna och kanske det vi nu kallar plattformar inte kommer att användas i samma grad som nu.
Webbplatsen Lektion.se har jag registrerat mig i av nyfikenhet. Det är en id´bank med ett forum. Är det någon i vår kurs som börjat använda den tillsammans med Skolsajten? Det verkar mest vara en plats där elever kan hitta sina lärares material.
lördag 19 november 2011
Blogg 10 Upphovsrätt
Under senare år har jag tagit med frågor om upphovsrätt när jag talat med eleverna i årskurs 2 innan de ska börja med sitt projektarbete, en viktig gymnasiekurs på 100 poäng.
Det utmärkta och utförliga material som vi får i vår digitala kurs har fått mig att inse att frågor om upphovsrätt, kopiering och nedladdning mm kräver större uppmärksamhet i undervisningen både på grundskolan och i gymnasiet.
Att det är tillåtet att kopiera högst 15 sidor/15% ur böcker och tidningar är personalen på skolan medveten om, men vad som gäller i de senaste kopieringsavtalen om t ex digitala kopieringen tror jag måste informeras om ytterligare.
Igår hade jag biblioteksintroduktionslektioner för två olika grupper i årskurs 1. Jag nämnde då kort att det är viktigt att ta hänsyn till upphovsrätten. En del av eleverna hade nog visst hum om begreppet, men de flesta hade inte alls reflekterat över frågan och de begränsningar som finns när det gäller att använda vad man vill bland det man hittar på nätet. Flickr kände få elever till och då mest som en plats att ladda upp bilder på. Jag talade om Creative Commons och visade hur en licens kan se ut.
Det känns bra att inte bara behöva komma med förbud i upphovsrättsfrågor utan att också kunna erbjuda material som får användas, med eller utan olika licenser. En länklista till olika webbplatser med fria bilder lovade jag lägga ut på bibliotekets del av skolans intranät.
Skolans intranät har en öppen del, för elever och alla andra, och en personaldel bakom inlogg. Lärarna har egna rum där de ska lägga ut material, som eleverna ska kunna hitta. Eftersom dessa rum ligger i den öppna delen har det, förstås, betydelse för vad som kan läggas där. I framtiden kanske vi får en lärplattform där också eleverna ska logga in.
Jag söker bra exempel på hur upphovsrättsfrågorna kan behandlas på gymnasiet.
Det utmärkta och utförliga material som vi får i vår digitala kurs har fått mig att inse att frågor om upphovsrätt, kopiering och nedladdning mm kräver större uppmärksamhet i undervisningen både på grundskolan och i gymnasiet.
Att det är tillåtet att kopiera högst 15 sidor/15% ur böcker och tidningar är personalen på skolan medveten om, men vad som gäller i de senaste kopieringsavtalen om t ex digitala kopieringen tror jag måste informeras om ytterligare.
Igår hade jag biblioteksintroduktionslektioner för två olika grupper i årskurs 1. Jag nämnde då kort att det är viktigt att ta hänsyn till upphovsrätten. En del av eleverna hade nog visst hum om begreppet, men de flesta hade inte alls reflekterat över frågan och de begränsningar som finns när det gäller att använda vad man vill bland det man hittar på nätet. Flickr kände få elever till och då mest som en plats att ladda upp bilder på. Jag talade om Creative Commons och visade hur en licens kan se ut.
Det känns bra att inte bara behöva komma med förbud i upphovsrättsfrågor utan att också kunna erbjuda material som får användas, med eller utan olika licenser. En länklista till olika webbplatser med fria bilder lovade jag lägga ut på bibliotekets del av skolans intranät.
Skolans intranät har en öppen del, för elever och alla andra, och en personaldel bakom inlogg. Lärarna har egna rum där de ska lägga ut material, som eleverna ska kunna hitta. Eftersom dessa rum ligger i den öppna delen har det, förstås, betydelse för vad som kan läggas där. I framtiden kanske vi får en lärplattform där också eleverna ska logga in.
Jag söker bra exempel på hur upphovsrättsfrågorna kan behandlas på gymnasiet.
onsdag 2 november 2011
Blogg 9 Video och podcast
Här är ett litet YouTubeklipp om databasen Pion.
Så bl a kan jag tänka mig att använda YouTube i framtiden. Att göra egna och hitta andras klipp som kan vara användbara i undervisningen och skolbibliotekets verksamhet. Om detta ska bli meningsfullt för skolan krävs samarbete med den pedagogiska personalen och en tydlig vilja från skolledningen.
Elever kan få möjlighet att redovisa sina skoluppgifter genom egna skapade videoklipp eller podcasts och lärarna kan t ex göra egna förklarande filmer om olika delmoment i undervisningen eller visa andras undervisningsmaterial som finns tillgängligt.
Att inspirera sina nära eller mer avlägsna kollegor är förstås också något som underlättas med YouTube, Vimeo och andra tjänster.
Kristina Alexandersson talar entusiastiskt om hur hon använder Twitter i undervisningen.
Som det mesta som finns och läggs upp på nätet måste även videoklipp och podcasts granskas kritiskt. Vi vet att eleverna lätt hittar till både roliga och kanske också upprörande klipp på t ex YouTube. Att diskutera med eleverna, att lära dem att använda tjänsterna med kritiska ögon och att där finns material för undervisningen är en uppgift för skolan. Eleverna måste också kunna få lära sig att tekniskt använda redskapen och det betyder att också lärarna behöver kunna dem.
För elever med olika lärstilar och behov måste skolan erbjuda material i olika medier. Att se/höra en "lektion" på datorn kan komplettera lärarens genomgång i klassrummet. Detta berörs t ex i kapitlet Emerging Technologies in E-Learning i kursboken Education for a Digital World(2008). Kapitelförfattarna Delich, Kelly och McIntosh skriver bl a om Personal broadcasting. Detta innefattar hur bl a video och podcasts kan användas för elever med olika lärstilar.
Vi går en distansutbildning där vi nästan helt bara har digital kontakt. Det kan fungera för vuxna studenter men i skolans värld tror jag att t ex lektioner på video, podcaster och andra sociala medier inte får bli det enda. Mänskliga kontakter och samarbete "IRL" måste också till för ett gott lärande.
Att göra en podcast var roligt, men lite pilligt. Jag använde Audacity för min övningsuppgift och det verktyget var det givande att bli bekant med. Nu finns min presentation på övningsaktiviten. Det känns som om jag kommer att använda det vid fler tillfällen, främst för skolbruk, t ex genom att kunna variera hur information presenteras på hemsidan och intranätet.
Jag söker bra exempel på hur podcasts används på en gymnasieskola. Kan någon hjälpa mig?
Så bl a kan jag tänka mig att använda YouTube i framtiden. Att göra egna och hitta andras klipp som kan vara användbara i undervisningen och skolbibliotekets verksamhet. Om detta ska bli meningsfullt för skolan krävs samarbete med den pedagogiska personalen och en tydlig vilja från skolledningen.
Elever kan få möjlighet att redovisa sina skoluppgifter genom egna skapade videoklipp eller podcasts och lärarna kan t ex göra egna förklarande filmer om olika delmoment i undervisningen eller visa andras undervisningsmaterial som finns tillgängligt.
Att inspirera sina nära eller mer avlägsna kollegor är förstås också något som underlättas med YouTube, Vimeo och andra tjänster.
Kristina Alexandersson talar entusiastiskt om hur hon använder Twitter i undervisningen.
Som det mesta som finns och läggs upp på nätet måste även videoklipp och podcasts granskas kritiskt. Vi vet att eleverna lätt hittar till både roliga och kanske också upprörande klipp på t ex YouTube. Att diskutera med eleverna, att lära dem att använda tjänsterna med kritiska ögon och att där finns material för undervisningen är en uppgift för skolan. Eleverna måste också kunna få lära sig att tekniskt använda redskapen och det betyder att också lärarna behöver kunna dem.
För elever med olika lärstilar och behov måste skolan erbjuda material i olika medier. Att se/höra en "lektion" på datorn kan komplettera lärarens genomgång i klassrummet. Detta berörs t ex i kapitlet Emerging Technologies in E-Learning i kursboken Education for a Digital World(2008). Kapitelförfattarna Delich, Kelly och McIntosh skriver bl a om Personal broadcasting. Detta innefattar hur bl a video och podcasts kan användas för elever med olika lärstilar.
Vi går en distansutbildning där vi nästan helt bara har digital kontakt. Det kan fungera för vuxna studenter men i skolans värld tror jag att t ex lektioner på video, podcaster och andra sociala medier inte får bli det enda. Mänskliga kontakter och samarbete "IRL" måste också till för ett gott lärande.
Att göra en podcast var roligt, men lite pilligt. Jag använde Audacity för min övningsuppgift och det verktyget var det givande att bli bekant med. Nu finns min presentation på övningsaktiviten. Det känns som om jag kommer att använda det vid fler tillfällen, främst för skolbruk, t ex genom att kunna variera hur information presenteras på hemsidan och intranätet.
Jag söker bra exempel på hur podcasts används på en gymnasieskola. Kan någon hjälpa mig?
söndag 30 oktober 2011
Blogg 8 Bokmärken och molnet
Nu har jag ordnat mig en bokmärkeslista i Delicious. Jag har samlat bokmärken med anknytning till arbetet.
I veckan hände tre saker som fick mig att fundera över denna möjlighet att samla bokmärken och annat på nätet.
Först blev det fel på kommunens homeserver och jag och många andra blev av med bokmärken och filer ihopknåpade under många år. Det var mycket besvärande. I ett sådant sammanhang är det lockande med en lagringsmöjlighet i molnet. Servern fungerar nu igen.
Jag tror att jag kan ha nytta av detta i bibliotek- och skolrelaterade sammanhang och det är en spännande möjlighet med det sociala i tjänsten att också hitta andras bra länkar och etiketter. Mina privata bokmärken kommer jag nog att vänta med att lägga ut.
Det andra som hände var att Datainspektionens tidskrift Integritet i fokus kom med sitt nya nummer. En mycket intressant artikel om molntjänster och identitets- och integritetsfrågor. Dessutom berörs användandet av "gilla"-knappen på Facebook. Vilken information om oss själva och våra surfvanor avslöjar vi genom att använda denna knapp, troligtvis mer än vi anar. Frågorna om integritet och säkerhet är mycket viktiga.
Hur försiktiga ska vi vara? Vad gör vi åt att vi lämnar ut oss till stora, mest amerikanska företag? Detta gäller också kommuner och företag som lägger material i molnet.
Det tredje är att hackandet av lösenord fick mycket uppmärksamhet.
I veckan hände tre saker som fick mig att fundera över denna möjlighet att samla bokmärken och annat på nätet.
Först blev det fel på kommunens homeserver och jag och många andra blev av med bokmärken och filer ihopknåpade under många år. Det var mycket besvärande. I ett sådant sammanhang är det lockande med en lagringsmöjlighet i molnet. Servern fungerar nu igen.
Jag tror att jag kan ha nytta av detta i bibliotek- och skolrelaterade sammanhang och det är en spännande möjlighet med det sociala i tjänsten att också hitta andras bra länkar och etiketter. Mina privata bokmärken kommer jag nog att vänta med att lägga ut.
Det andra som hände var att Datainspektionens tidskrift Integritet i fokus kom med sitt nya nummer. En mycket intressant artikel om molntjänster och identitets- och integritetsfrågor. Dessutom berörs användandet av "gilla"-knappen på Facebook. Vilken information om oss själva och våra surfvanor avslöjar vi genom att använda denna knapp, troligtvis mer än vi anar. Frågorna om integritet och säkerhet är mycket viktiga.
Hur försiktiga ska vi vara? Vad gör vi åt att vi lämnar ut oss till stora, mest amerikanska företag? Detta gäller också kommuner och företag som lägger material i molnet.
Det tredje är att hackandet av lösenord fick mycket uppmärksamhet.
söndag 9 oktober 2011
Blogg 7 Wikis
Nu har jag skrivit på Wikipedia och börjat en svensk artikel om musikinstrumentet steel pan. Anledningen är att jag är med i en steel pan-orkester på Kulturskolan i Södertälje och upptäckte att svenska Wikipedia saknar en sådan artikel. Det ska bli spännande att se om artikeln blir kompletterad snart.
Jag tror att jag kan använda en egen wiki i min verksamhet på skolan. Att samla tips och källor för undervisningen, projekt inom olika ämnen, kan vara en möjlighet. Naturligtvis krävs tid och engagemang för att en wiki ska bli användbar. Själv drar jag ibland nytta av Skolbiblistans boktipswiki. Den kräver medlemskap för den som vill ge nya tips.
Många eleverna använder redan uppgifter från Wikipedia som första källa vid sidan av googlande och många lärare är tveksamma till detta.
Utbildning krävs för att skolan ska kunna hantera Wikipedia och andra wikis. Eftersom alla kan skriva och redigera på Wikipedia är källkritikfrågan av yttersta vikt.
Per Falk är IT-pedagog och wikipedian. Han har många idéer om hur skolan kan använda Wikipedia. Han har gjort ett gästinlägg på SkolbibliotekÖsts blogg.
I olika samarbetsprojekt på skolan borde egna wikis kunna var användbara, men Lavin och Tomei (2008) skriver i Education for a Digital World att de bedömer att studenterna behöver kunna blogga innan de kan börja använda wikis i sina studier. I mindre skala på en skola kan man kanske ta genvägar och lära sig via interna wikis.
Att använda wikiprojekt i skolan är ytterligare en möjlighet att träna samarbete och att skriva. Det ger deltagarna direkt insyn i hur arbetet växer fram. Hur enskilda deltagares prestationer ska bedömas är en fråga för pedagogen. Förhållningsregler, typ Netiquette, krävs för ett säkert arbete. En hinder för att genomföra arbete med wikis i större skala är förstås om skolan saknar tillräckligt med datorer.
Har någon något bra tips om en skolas wiki, i samarbete med biblioteket, att dela med sig av?
Jag tror att jag kan använda en egen wiki i min verksamhet på skolan. Att samla tips och källor för undervisningen, projekt inom olika ämnen, kan vara en möjlighet. Naturligtvis krävs tid och engagemang för att en wiki ska bli användbar. Själv drar jag ibland nytta av Skolbiblistans boktipswiki. Den kräver medlemskap för den som vill ge nya tips.
Många eleverna använder redan uppgifter från Wikipedia som första källa vid sidan av googlande och många lärare är tveksamma till detta.
Utbildning krävs för att skolan ska kunna hantera Wikipedia och andra wikis. Eftersom alla kan skriva och redigera på Wikipedia är källkritikfrågan av yttersta vikt.
Per Falk är IT-pedagog och wikipedian. Han har många idéer om hur skolan kan använda Wikipedia. Han har gjort ett gästinlägg på SkolbibliotekÖsts blogg.
I olika samarbetsprojekt på skolan borde egna wikis kunna var användbara, men Lavin och Tomei (2008) skriver i Education for a Digital World att de bedömer att studenterna behöver kunna blogga innan de kan börja använda wikis i sina studier. I mindre skala på en skola kan man kanske ta genvägar och lära sig via interna wikis.
Att använda wikiprojekt i skolan är ytterligare en möjlighet att träna samarbete och att skriva. Det ger deltagarna direkt insyn i hur arbetet växer fram. Hur enskilda deltagares prestationer ska bedömas är en fråga för pedagogen. Förhållningsregler, typ Netiquette, krävs för ett säkert arbete. En hinder för att genomföra arbete med wikis i större skala är förstås om skolan saknar tillräckligt med datorer.
Har någon något bra tips om en skolas wiki, i samarbete med biblioteket, att dela med sig av?
Blogg 6
Att kunna använda bilder, egna och andras, är mycket viktigt i vår moderna värld. Många använder friskt material som ligger på nätet. Det kan bero både på okunnighet och på en ovilja att följa lagarna. Upphovsrätten och PUL (Personuppgiftslagen) ställer sina krav. Skolan måste ta hänsyn till om elever och personal vill eller inte vill synas på bilder som publiceras. Detta gäller särskilt elever med skyddad identitet.
Frågan om upphovsrätten har blivit viktigare under senare åren. Att upplysa om vad creative commons-licens är och att sådana bilder finns på t ex Flickr är ett positivt alternativ när eleverna vill använda andras bilder mer än för eget bruk. Det är också en möjlighet när de själva laddar upp bilder och vill försöka ha kontroll över användningen. Frågan om upphovsrätt och olika licenser behandlas av Klang, Mattias.(2010)Copyright – copyleft.- Internetguide nr 6 från .SE.
På mitt FLickrkonto ligger än så länge bara några enstaka bilder. De har CC-licens.
http://www.flickr.com/photos/67930279@N07/6224253342/in/photostream är en länk till en bild från en del av mitt bibliotek. Jag tror att jag själv kommer att använda Flickr eller liknande platser på nätet för att spara en del bilder både för jobbet och privat, men jag är osäker på om hela bildsamlingen ska få hamna där. Det vore nog praktiskt, men det känns också osäkert att överlämna allt till kommersiella företag.
Hur arbetar ni som jobbar i skolan med upphovsrättsfrågorna?
Frågan om upphovsrätten har blivit viktigare under senare åren. Att upplysa om vad creative commons-licens är och att sådana bilder finns på t ex Flickr är ett positivt alternativ när eleverna vill använda andras bilder mer än för eget bruk. Det är också en möjlighet när de själva laddar upp bilder och vill försöka ha kontroll över användningen. Frågan om upphovsrätt och olika licenser behandlas av Klang, Mattias.(2010)Copyright – copyleft.- Internetguide nr 6 från .SE.
På mitt FLickrkonto ligger än så länge bara några enstaka bilder. De har CC-licens.
http://www.flickr.com/photos/67930279@N07/6224253342/in/photostream är en länk till en bild från en del av mitt bibliotek. Jag tror att jag själv kommer att använda Flickr eller liknande platser på nätet för att spara en del bilder både för jobbet och privat, men jag är osäker på om hela bildsamlingen ska få hamna där. Det vore nog praktiskt, men det känns också osäkert att överlämna allt till kommersiella företag.
Hur arbetar ni som jobbar i skolan med upphovsrättsfrågorna?
lördag 8 oktober 2011
Blogg 5
I skollagen står sedan förste juli i år att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Det är mycket glädjande och gäller både elever på kommunala skolor och friskolor. Debatten är i full gång. Skolinspektionen har nu kommit med sitt informationsblad om vad skolorna ska rätta sig efter http://www.skolinspektionen.se/Documents/vagledning/infoblad/skolbibliotek.pdf Jag försöker hänga med via RSS-flöden och har nu också registrerat mig på Twitter för omvärldsbevakning. https://twitter.com/#!/MariEngquist är min adress och jag tänker just nu använda denna möjlighet mest för att följa vad som skrivs om #skolbibliotek. Jag tror att jag kommer att söka information mer än att själv skriva. Hittar jag några bra länkar ska jag naturligtvis bidra i flödet. Under året har betydelsen av Twitter och andra sociala medier diskuterats mycket när det gäller deras påverkan på samhällsutvecklingen och särskilt den sk Arabiska våren. George Siemens uttrycker i ett blogginlägg på sin blogg eLearnspace http://www.elearnspace.org/blog/2011/07/30/losing-interest-in-social-media-there-is-no-there-there/ misstro mot t ex Twittersanvändares verkliga roll och betydelsen av hashtaggs.
Är det några av kursdeltagarna som börjat twittra mycket i sitt yrke?
Är det några av kursdeltagarna som börjat twittra mycket i sitt yrke?
söndag 2 oktober 2011
Blogg 4
Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE) har in år kommit med en ny internetguide, nr 23. Jag har just läst den och den är mycket intressant. Thoresson, Anders: Flöden, kvitter och statusuppdateringar - en guide om omvärldsbevakning. Den går att beställa gratis från .SE eller läsas online: www.iis.se/guider. Boken innehåller bra handledningar om olika filterverktyg för omvärldsbevakning, men den tar också upp frågorna om informationsöverflöd och ger råd för hur vi ska kunna försöka undvika informationsstress. Anders Thoresson tar upp vad olika debattörer skrivit om det goda eller mindre goda med filter och hur framtiden kan se ut. Kan för bra filter göra att våra träffar blir för enkelspåriga? Viss slump kan behövas för att vidga våra vyer.
tisdag 27 september 2011
Blogg 3
Jag är nyss hemkommen från bokmässan i Göteborg och håller på att smälta intycken. Där fanns förstås texter på papper, men också i e-böcker, bloggar mm. Sociala medier och vad de gör med oss, både privat och i studie- och yrkeslivet diskuterades, också den politiska betydelsen.
Ungdomar presenterade bloggen 365saker.se. Den handlar om att göra saker och att dela med sig av idéer och att inspirera till egen aktivitet. Regionbibliotek Stockholm visade WebbIT en webbplats som skapats av ILS - Informations- och lånecentraler i samverkan. Här finns en fortbildningsresurs för biblioteksvärlden, men också för andra som hittar dit.
Mycket på mässan visade på den nya "digitala" värld vi lever i, men jag tror inte på bokens snara död. Frågan diskuteras just nu på Skolbiblistan som är ett diskussionsforum på Skolverkets hemsida. Intresserade av skolbiblioteksfrågor kan anmäla sig. Skolbiblistan har också en användbar boktipswiki.
Har någon annan erfarenhet av att använda egna wikis i skolbibliotekssammanhang?
Ungdomar presenterade bloggen 365saker.se. Den handlar om att göra saker och att dela med sig av idéer och att inspirera till egen aktivitet. Regionbibliotek Stockholm visade WebbIT en webbplats som skapats av ILS - Informations- och lånecentraler i samverkan. Här finns en fortbildningsresurs för biblioteksvärlden, men också för andra som hittar dit.
Mycket på mässan visade på den nya "digitala" värld vi lever i, men jag tror inte på bokens snara död. Frågan diskuteras just nu på Skolbiblistan som är ett diskussionsforum på Skolverkets hemsida. Intresserade av skolbiblioteksfrågor kan anmäla sig. Skolbiblistan har också en användbar boktipswiki.
Har någon annan erfarenhet av att använda egna wikis i skolbibliotekssammanhang?
måndag 19 september 2011
Blogg 2
Nu håller jag på och lär mig olika Web 2.0-verktyg och många av dem tror jag blir mycket användbara i bla referensarbetet på skolbiblioteket. Att arbeta tillsammans i Google docs ser jag som en möjlighet bla för kollegor som behöver samarbeta men sällan hinner träffas IRL.
Något jag och många med mig funderar på och som Paul Anderson behandlar i What is Web 2.0?(JISC Technology & Standards Watch, Feb 2007, pp. 36-45) är hur arkivering och framtida sökbarhet kommer att fungera i vår tid av socialt nätverkande och med den mängd av material som vi producerar. Förr i tiden när några exemplar av allt tryckt material skulle levereras som pliktexemplar till universitetsbiblioteken var frågan enklare. Forskar- och nyhetsbloggar t ex som ständigt utvecklas är ett exempel. Under bloggens existens, med aktiva bloggare, förändras den ständig. Etnologer som i framtiden undersöker vad vi håller på med i våra sociala medier och de kulturer som bildas får säkert en utmaning.
Det är fantastiskt att kunna lagra t ex bilder och filmer i "molnet", men om villkoren för lagringen förändras kanske vi förlorar bilderna. När vi lägger ut bilder och texter i sociala medier har vi inte kontroll över om någon oönskad instans lägger puzzel och bla kartlägger våra personliga nätverk.
Är detta sund skepsis eller för stor rädsla från min sida?
Något jag och många med mig funderar på och som Paul Anderson behandlar i What is Web 2.0?(JISC Technology & Standards Watch, Feb 2007, pp. 36-45) är hur arkivering och framtida sökbarhet kommer att fungera i vår tid av socialt nätverkande och med den mängd av material som vi producerar. Förr i tiden när några exemplar av allt tryckt material skulle levereras som pliktexemplar till universitetsbiblioteken var frågan enklare. Forskar- och nyhetsbloggar t ex som ständigt utvecklas är ett exempel. Under bloggens existens, med aktiva bloggare, förändras den ständig. Etnologer som i framtiden undersöker vad vi håller på med i våra sociala medier och de kulturer som bildas får säkert en utmaning.
Det är fantastiskt att kunna lagra t ex bilder och filmer i "molnet", men om villkoren för lagringen förändras kanske vi förlorar bilderna. När vi lägger ut bilder och texter i sociala medier har vi inte kontroll över om någon oönskad instans lägger puzzel och bla kartlägger våra personliga nätverk.
Är detta sund skepsis eller för stor rädsla från min sida?
söndag 11 september 2011
Blogg 1
| 1. Jag tror att bloggar kommer att användas inom mängder av områden också i framtiden och att användningen inom undervisning och forskning mfl arbetsrelaterade sammanhang kommer att öka. För ungdomar kanske det privata bloggandet överväger i början och intresset för att följa kändisbloggar. Om skolan använder bloggmöjligheter i undervisningen tror jag att intresset för sådant bloggande kommer att öka. I våras diskuterade jag kort bloggande med några elever i en klass när vi hade en lektion kring källkritik. Ett par av eleverna hade eller hade haft egna bloggar. Bloggande som företeelse är något självklart för dessa ungdomar, men just i denna grupp verkade intresset för att själva blogga inte vara särskilt stort. De flesta är säkert sociala på nätet i alla fall. De chattar, mailar och finns på Facebook. Se bla Unga nätkulturer (2007). 2. Blogger är hittills det enda bloggverktyg jag använt och jag har inte hunnit utvärdera det. Jag är nyfiken på att prova något annat för att kunna jämföra. Är det någon av kursdeltagarna som har provat flera olika verktyg och kan ge rekommendationer för olika sammanhang? | ||
| 3. I jobbet tror jag att jag kommer att använda bloggar. Jag planerar för en blogg kring olika aktiviteter på gymnasiebiblioteket och i undervisningen. Om det blir en användbar blogg hänger bl a på gensvar och samarbete med den pedagogiska personalen och med eleverna. Privat kanske det kan bli en reseblogg. |
söndag 4 september 2011
Om kursen Digital kompetens och lärande
Mina förväntningar på denna kurs är mycket stora. Redan nu märker jag att min uppmärksamhet på hur dessa frågor behandlas och diskuteras i olika sammanhang har höjts.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)